Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en fortskridande minnessjukdom som leder förstörning av nervcellerna framförallt i tinning- och hjässloberna.  Det är den vanligaste orsaken till demens och sjukdomen är förknippad med många symtom som utvecklas stegvis. Det lönar sig att söka vård så tidigt som möjligt, eftersom sjukdomens symtom kan lindras med läkemedelsbehandling även om sjukdomen inte kan botas.

• Vad är Alzheimers sjukdom?
• Riskfaktorer för Alzheimers sjukdom
• Är Alzheimers sjukdom ärftlig?
• Symtom vid Alzheimers sjukdom
• När ska man söka läkare?
• Vad bör närstående veta?
• Behandling av Alzheimers sjukdom
• Prognos vid Alzheimers sjukdom
• Förebyggande av Alzheimers sjukdom
• Tidsbokning till Aava

Vad är Alzheimers sjukdom?

Alzheimers sjukdom är den vanligaste neurodegenerativa sjukdomen. Vid Alzheimers sjukdom börjar nervceller i hjärnan förstöras, särskilt i den mediala tinningloben där hjärnans minnescentrum, hippocampus, finns.

Den bakomliggande orsaken till Alzheimers sjukdom är inte helt klarlagd, men sjukdomen har samband med en onormal ansamling av två proteiner i hjärnan: beta-amyloid och tauprotein. Detta skadar nervbanor och hjärnceller och försämrar minnet och informationsbearbetningen. När sjukdomen framskrider börjar hjärnområden förtvina och symtomen förvärras.

Riskfaktorer för Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom insjuknar man vanligen i efter 65 års ålder, och hög ålder är den viktigaste riskfaktorn för sjukdomen. Hos personer i arbetsför ålder är sjukdomen mer sällsynt, men inte ovanlig: cirka 7 000 finländare under 65 år lever med Alzheimers sjukdom som börjat i arbetsför ålder.

Även vissa sjukdomar ökar risken för Alzheimers sjukdom och påskyndar sjukdomens utveckling. Sådana sjukdomar är hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, högt kolesterol och diabetes. Personer som haft svåra depressionsperioder eller allvarliga skallskador har också en ökad sannolikhet att insjukna i Alzheimers sjukdom.

Risken att insjukna ökar också av många livsstilsrelaterade faktorer. Sådana är:

• Brist på motion: Regelbunden motion främjar hjärnhälsan och stöder viktkontrollen. Det är också viktigt eftersom övervikt ökar risken för Alzheimers sjukdom.
• Ohälsosam kost: En kost som innehåller mycket mättade fetter, socker och processade livsmedel ökar inflammationen i hjärnan.
• Rökning: Rökning försämrar blodcirkulationen i hjärnan och bidrar till cellskador.
• Riklig alkoholkonsumtion: Långvarig och riklig alkoholkonsumtion skadar hjärnceller.
• Få mentala och sociala aktiviteter: Hjärnan behöver kontinuerlig stimulans. Låg utbildningsnivå, ensamhet och avsaknad av sociala nätverk kan öka benägenheten att insjukna.
• Sömnsvårigheter: Dålig sömnkvalitet och sömnapné kan försämra hjärnans förmåga att rensa bort skadliga ämnen.

Dålig tandhälsa och inflammationer i munnen ökar också risken att insjukna i Alzheimers sjukdom och kan påskynda sjukdomens utveckling. Orsaken är sannolikt det inflammationstillstånd i kroppen som de kan ge upphov till.

Enligt den senaste forskningen är även obehandlad hörselnedsättning en riskfaktor för minnessjukdomar.

Är Alzheimers sjukdom ärftlig?

Alzheimers sjukdom är inte starkt ärftlig. Livsstilsfaktorer har en betydligt större betydelse för att sjukdomen ska bryta ut. I vissa släkter kan det ändå finnas sällsynta genförändringar som är förknippade med en hög risk för Alzheimers sjukdom. Då sker insjuknandet vanligen i ung ålder, till och med före 50 års ålder.

Risken att insjukna ökar också av apolipoprotein E4, eller ApoE4-genen. Den orsakar inte själva sjukdomen, utan är endast en enskild riskfaktor. Ungefär en tredjedel av finländarna har denna gen. Alla insjuknar ändå inte.

Symtom vid Alzheimers sjukdom

Symtomen vid Alzheimers sjukdom kan delas in i tre skeden.

1. Tidig fas

• Försämrat närminne: svårigheter att minnas nyligen inträffade händelser eller namn
• Svårigheter att hitta ord
• Problem med koncentrationsförmåga och beslutsfattande
• Försämrad tidsuppfattning och orienteringsförmåga
• Humörsvängningar och lindrig ångest

I början av sjukdomen fungerar arbetsminnet fortfarande väl och personen med Alzheimers sjukdom kan samtala normalt. Efter en stund glöms saker ändå bort. Att minnas gamla händelser brukar inte orsaka svårigheter.

Körkortet dras inte nödvändigtvis in genast om Alzheimers sjukdom är lindrig. När sjukdomen framskrider försämras körförmågan, och därför måste situationen följas upp regelbundet.

2. Medesvår fas

• Svårigheter med dagliga sysslor
• Problem med påklädning och hushållsarbete
• Perceptionssvårigheter dvs hur man uppfattar och tolkar sinnesintryck
• Finmotoriska problem  
• Beteendesymtom, såsom rastlöshet, irritabilitet, apati och nedstämdhet. Dessutom kan hallucinationer förekomma, till exempel synhallucinationer, eller den insjuknades personlighet kan förändras.
• Att gå vilse på bekanta platser

Hos vissa kan det främsta symtomet vara trötthet, när vardagsrutinerna inte längre fungerar som tidigare. Till sjukdomsbilden kan också höra viktnedgång, som beror på att personen glömmer att äta.

• 3. Sen fas (Svår demens)Minneslösheten kan sträcka sig långt tillbaka i tiden
• Oförmåga att känna igen närstående
• Rörelseförmågan och talförmågan försämras
• Fullständigt beroende av hjälp från andra
• Inkontinens och sväljningssvårigheter

När ska man söka läkare?

Om viktiga saker glöms bort hela tiden, det blir svårt att lära sig nytt eller beteendet blir passivt, finns det skäl att kontakta läkare. Att beteendet blir passivt innebär att personen slutar göra vissa saker när hen märker att de inte längre fungerar som tidigare.

När minnesproblem utreds är det viktigt att patienten, och helst också en nära anhörig, intervjuas noggrant på mottagningen hos en neurolog eller en geriatriker som behandlar minnessvårigheter hos äldre. Utifrån detta planeras de fortsatta undersökningar som behövs. De omfattar:

• Minnestester. Dessa görs först. De är snabba och korta tester som mäter kognitiv hjärnfunktion. Uppgifterna har fastställda poänggränser.
• Blodprov. Blodproven utesluter andra sjukdomar och vitaminbrister som kan orsaka minnesproblem. Samtidigt utreds att det inte finns någon annan orsak bakom symtomen, såsom sömnproblem, depression eller stress.
• Avbildning av hjärnan med magnetkameraundersökning eller datortomografi. Undersökningen visar om det finns förändringar i hjärnan som kan tyda på Alzheimers sjukdom.
• Undersökningar av ryggmärgsvätska. Vissa markörer i ryggmärgsvätskan stöder diagnosen. Undersökningarna görs vid behov.

Den nyaste undersökningen som erbjuds på Aava är en markör för Alzheimers sjukdom som mäts från ett blodprov: plasma pTau217. Ett förhöjt plasma pTau217-resultat tyder på att det finns förändringar i hjärnan som är förknippade med Alzheimers sjukdom, men dessa leder inte alltid till att personen insjuknar. Testet rekommenderas inte för personer utan symtom. Personen ska ha undersökta problem med minnet eller informationsbearbetningen. Beslutet om testet behövs fattas av den behandlande läkaren.

Vad bör närstående veta?

När läkaren berättar för den insjuknade om Alzheimers sjukdom och behandlingen av den är det viktigt att en nära anhörig följer med till mottagningen. Den insjuknade minns nödvändigtvis inte själv vad som diskuterades där.

På mottagningen går man igenom det vanliga förloppet vid Alzheimers sjukdom, så att de närstående vet vad som sannolikt kan väntas under de kommande åren. Det är typiskt för Alzheimers sjukdom att symtomen varierar från dag till dag. Den insjuknade kan därför ibland ha klara stunder. Det är ändå bra att vara medveten om att den insjuknade behöver mer hjälp när sjukdomen framskrider.

Det är också bra för närstående att veta att det finns stöd för anhöriga. Patienten kan till exempel få tillfällig vård så att de anhöriga får vila ibland.

Behandling av Alzheimers sjukdom

Det finns ingen botande behandling för Alzheimers sjukdom. Det är ändå viktigt att sjukdomen konstateras så tidigt som möjligt. Då kan symtomens utveckling bromsas med läkemedelsbehandling.

• Läkemedel mot Alzheimers sjukdom inleds vanligen med en liten dos. Det förbättrar minnet och minskar beteendeproblem.
• Motion, hälsosam kost och god behandling av andra sjukdomar kan bromsa sjukdomens utveckling.
• Ett kosttillskott har utvecklats för Alzheimers sjukdom. I studier av god kvalitet har det visat sig bromsa förtvining av hjärnans minnesstrukturer.
• En ny läkemedelsbehandling riktar sig för första gången mot sjukdomens biologiska mekanism. Det nya läkemedlet riktar sig mot amyloidplack som ansamlas i hjärnan och som har samband med sjukdomens utveckling.

Prognos vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom framskrider individuellt. I genomsnitt är livslängden efter diagnosen 8–12 år. Hur snabbt sjukdomen framskrider beror på den insjuknades ålder, allmäntillstånd och eventuella andra sjukdomar.

Förebyggande av Alzheimers sjukdom

Risken för Alzheimers sjukdom kan minskas på följande sätt:

• Motionera regelbundet. Enligt vissa studier kan redan rask promenad några gånger i veckan ha en skyddande effekt.
• Håll vikten under kontroll och ät mat som är bra för hjärnan. Personer som följer medelhavskost verkar ha lägre risk för minnessjukdomar än andra. I medelhavskosten ingår rikligt med grönsaker, olivolja, frön och nötter samt måttliga mängder fisk, ägg och mjölkprodukter.
• Undvik rökning och överdriven alkoholkonsumtion.
• Var socialt aktiv och håll hjärnan i gång. Träffa vänner, lös korsord, spela spel och lär dig nya saker. Handarbeta, sjung, spela ett instrument eller lyssna på musik.
• Se till att du får god och tillräcklig sömn.
• Sköt grundsjukdomar, såsom blodtryck och diabetes, så att de är i god balans. Sök hjälp för depression så tidigt som möjligt.
• Skydda hjärnan mot skador. Använd hjälm när du cyklar och när du utövar andra fartfyllda aktiviteter.
• Använd hörapparat om du har hörselnedsättning.
• Ta hand om munhälsan. Borsta tänderna morgon och kväll och använd tandtråd dagligen. Gå regelbundet på tandläkarkontroller.

Tidsbokning till Aava

Om du har minnesproblem eller är orolig för minnet hos en närstående, boka tid till en neurolog för undersökning av minnesproblem via nätbokningen eller genom att ringa Aavas kundservice på 010 380 3838. Minnesproblem hos äldre behandlas också av geriatriker.