Behandlingen av Alzheimers sjukdom förändras – på Aava är en ny läkemedelsbehandling en del av en noggrant utformad vårdmodell

Under lång tid har Alzheimers sjukdom främst behandlats genom att lindra symtomen. Nu håller situationen på att förändras. Det nya läkemedlet, lekanemab (Leqembi), riktar sig mot amyloidplack som ansamlas i hjärnan och som har samband med sjukdomens utveckling.

– Det här är den första behandlingen som syftar till att påverka själva sjukdomsförloppet, inte enbart symtomen, säger neurolog Markus Wiksten.

Förändringen innebär också att man, utöver symtomlindrande behandling och rehabilitering, nu kan påverka själva sjukdomens patologiska mekanism. Behandlingen ska ändå inte heller nu genomföras som en fristående åtgärd, utan som en del av en större helhet.

Behandlingen planeras individuellt – samma lösning passar inte alla

Den nya behandlingen är avsedd för Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede. Det gör tidpunkten till en central faktor.

– Behandlingens effekt är kopplad till att den inleds tillräckligt tidigt. Samtidigt är det viktigt att identifiera situationer där en annan vårdkedja är bättre för patienten.

Det första steget är inte att inleda behandlingen, utan att göra en noggrann bedömning av situationen tillsammans med en specialist.

Diagnosen bekräftas så noggrant som möjligt

På Aava grundar sig behandlingen på en omfattande diagnostisk helhet. Den består av en klinisk bedömning, en minnesundersökning utförd av en neuropsykolog, magnetundersökningar av hjärnan, biomarkörundersökningar och blodprov, inklusive testning av ApoE4-genotypen.

En central del av diagnostiken är ett ryggvätskeprov, där man analyserar markörer som är förknippade med Alzheimers sjukdom, såsom amyloid- och tauproteiner.

– I praktiken innebär detta att diagnosen inte ställs enbart utifrån symtom, utan att den kan stödjas av biologiska fynd. På så sätt kan man säkerställa att minnessymtomen beror just på Alzheimers sjukdom och dess patologi, och inte på något annat sjukdomstillstånd som orsakar minnessymtom.

Vårdkedjan är utformad så att patienten inte lämnas ensam

På Aava bygger behandlingen inte på en enskild åtgärd, utan på en helhet där patienten får stöd under hela behandlingen. Beslutet att inleda behandlingen fattas av ett multiprofessionellt expertteam. Därefter framskrider patienten stegvis längs vårdkedjan.

Utöver regelbundna infusionsbehandlingar ingår magnetundersökningar och minneskontroller i behandlingen. Genom dem säkerställs behandlingens säkerhet och sjukdomens utveckling följs upp.

– Det här är inte en behandling där patienten lämnas ensam med sin medicinering. Varje steg planeras och följs upp noggrant, säger Wiksten.

Under behandlingen har patienten också en utsedd kontaktperson, Aavas minnesskötare, som patienten kan kontakta om det sker förändringar i måendet. Minnesskötaren deltar nära i patientens vård och blir på så sätt en bekant person som patienten kan vända sig till vid behov eller frågor.

Tät uppföljning ger trygghet – förändringar kan åtgärdas snabbt

Behandlingen kan orsaka biverkningar, såsom hjärnsvullnad och hjärnblödning. Därför följs patienterna upp regelbundet enligt ett fastställt protokoll med hjärnavbildning samt kontroller av minne och funktionsförmåga.

Lyckligtvis visar färska internationella erfarenheter att de flesta biverkningarna är lindriga eller symtomfria, och att behandlingen ofta kan fortsätta enligt plan.

– Syftet med uppföljningen är att säkerställa att behandlingen framskrider tryggt. Om förändringar uppstår kan man reagera snabbt, säger Wiksten.

Vårdmodellen har utvecklats i samarbete med experter

Den vårdmodell som tagits i bruk på Aava har utvecklats i samarbete med experter på minnessjukdomar. I genomförandet har man beaktat både nationella och internationella expertrekommendationer.

På Aava har man fastställt striktare kriterier än vanligt för att inleda behandlingen. Detta säkerställer att endast patienter med Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede och med lindriga symtom väljs ut för behandlingen.

För alla som övervägs för den nya behandlingen görs biomarkörundersökningar både från blod och ryggvätska för att bekräfta diagnosen.

När lönar det sig att söka sig till undersökningar?

Eftersom behandlingen har effekt endast i ett tidigt skede är det avgörande att söka sig till undersökningar i rätt tid.

Det lönar sig att söka sig till undersökningar särskilt om minnessvårigheter börjar märkas i vardagen eller om närstående lägger märke till förändringar.

– De första förändringarna är ofta mycket vardagliga, till exempel att man berättar samma sak på nytt eller glömmer samtal man haft. Det kan också handla om fel i rutinuppgifter, till exempel att man glömmer att betala räkningar eller får svårigheter med det. I början förekommer detta sporadiskt, men om och när det börjar upprepas är det bättre att reagera för tidigt än för sent.

Ett betydande steg, men ännu inte en lösning för alla

Den nya behandlingen lämpar sig inte för alla och är ännu inte allmänt tillgänglig. Trots det innebär den ett tydligt steg framåt i behandlingen av Alzheimers sjukdom.

– Det här är början. I framtiden kommer det fler liknande behandlingar, och biomarkörernas roll i behandlingsbeslut och i valet av rätt behandling vid rätt tidpunkt kommer att öka. Framtidens behandlingar kommer kanske att påminna om dagens cancerbehandlingar, där vården kombineras och delas in i behandlingsperioder individuellt enligt sjukdomens patologiska profil, säger Wiksten.