Claudicatio intermittens dvs fönstertittar sjukan
Gångsvårigheter, smärta i benen eller förkortad gångsträcka kan vara tecken på claudicatio intermittens, även kallad fönstertittarsjuka. Bakom symtomen finns ofta försämrad blodcirkulation i de nedre extremiteterna eller förträngning i ryggradskanalen. På Aavas Gångklinik utreder experter inom kärlkirurgi, ortopedi, neurologi och fysioterapi orsaken till dina symtom och skräddarsyr behandlingen – från gångträning och läkemedelsbehandling till operation. Vårdkedjan börjar med en inledande bedömning hos fysioterapeut. Utifrån bedömningen hänvisas du till mottagning hos rätt specialistläkare. Tidig utredning förbättrar prognosen betydligt.
Innehåll
- Vad är claudicatio intermittens dvs fönstertittarsjukan och varför blir det svårt att gå?
- Orsaker till claudicatio intermittens – vad beror gångsvårigheten på?
- Symtom vid claudicatio intermittens – när ska man söka hjälp?
- Gångkliniken på Aava – helhetsinriktad undersökning och behandling
- Undersökning och diagnostisering av claudicatio intermittens
- Behandlingsalternativ vid claudicatio intermittens
- Livsstilens betydelse vid behandling av gångsvårigheter
- Vem har nytta av Gångklinikens tjänster?
- Vanliga frågor
- Så bokar du tid till Aavas Gångklinik
- Associerad tjänster på Aava
Vad är fönstertittasjukan och varför blir det svårt att gå?
Har du märkt att vaderna eller låren börjar göra ont, kännas spända eller bli så trötta när du går att du måste stanna och vila? Det kan handla om fönstertittarsjukan, claudicatio intermittens, som oftast beror på försämrad arteriell blodcirkulation i de nedre extremiteterna eller spinal stenos, ryggradskanlen har blivit för trång. Efter vila lättar smärtan vanligen och du kan fortsätta gå, tills smärtan kommer tillbaka igen.
Claudicatio intermittens är inte bara ett besvärligt symtom. Vid artärsjukdom är det kroppens signal om att det kan finnas förträngningar eller tilltäppningar i artärerna i de nedre extremiteterna, vilket hindrar musklerna från att få tillräckligt med syre vid ansträngning. Medicinskt handlar det om åderförkalkning i benens pulsåder även kallad perifer aterosklerotisk sjukdom eller arteriosclerosis obliterans.
Vid ryggrelaterad sjukdom handlar det om förträngning av ryggkanalen, det vill säga spinal stenos, där förträngningen leder till tryck eller inklämning på ryggmärgen eller dess nervötter och orsakar smärta i ryggen med eller utan strålning i benen.
Detta är ändå bara några av de möjliga orsakerna bakom den nedsatta gånfrömågan. På Gångkliniken utreder vi noggrant just din situation.
Gångsvårigheter kan också bero på artros eller andra problem i stöd- och rörelseorganen, sjukdomar i centrala nervsystemet eller andra nervskador, reumatiska sjukdomar eller hjärtsvikt. Därför är det viktigt att få rätt diagnos, och behandlingen skräddarsys alltid enligt orsaken.
Aavas Gångklinik har skapats just för dig: det är en plats där orsaken till gångsvårigheter utreds systematiskt och helhetsinriktat, så att du får rätt hjälp i rätt tid.
Orsaker till claudicatio intermittens – vad beror gångsvårigheten på?
Gångsvårigheter är vanliga särskilt från medelåldern och framåt, men de kan ha mycket olika orsaker. En av Gångklinikens viktigaste uppgifter är därför att skilja mellan två vanliga orsaker: vaskulär, det vill säga cirkulationsrelaterad, claudicatio och neurogen, det vill säga nervrelaterad, claudicatio.
Vaskulär claudicatio – förträngning av artärerna
När ateroskleros, det vill säga åderförkalkning, ansamlas i artärerna i de nedre extremiteterna blir blodkärlen gradvis trängre. Vid ansträngning får musklerna inte tillräckligt med syre, vilket leder till smärta eller krampkänsla. Till denna grupp hör perifer artärsjukdom i de nedre extremiteterna, benen, eller perifer arteriosclerosis obliterans. Riskfaktorer är rökning, diabetes, högt blodtryck, högt kolesterol och åldrande.
Neurogen claudicatio – förträngning i ryggraden
Till följd av spinal stenos, det vill säga förträngning i ryggraden, kan de nerver som utgår från ryggmärgen hamna i kläm. Det kan orsaka utstrålande smärta, domningar eller svaghet i benen vid gång. Symtomen liknar dem vid vaskulär fönstertittarsjukan, men mekanismen är helt annorlunda. Det är viktigt att skilja dem åt, eftersom behandlingen är olika.
Andra orsaker till gångsvårigheter
- Artros i höft, knä eller fotled
- Ortopediska problem, såsom felställningar i foten
- Reumatiska sjukdomar, såsom inflammatoriska led- och muskelsjukdomar eller muskelsvaghet
- Hjärtsvikt
- Diabetisk neuropati och andra neuropatier, dvs nervsjukdomar
- Neurodegenerativa sjukdomar, inklusive balansrubbningar
Symtom vid claudicatio intermittens – när ska man söka hjälp?
Gångsvårigheter kan visa sig på många sätt, och symtomen kopplas inte alltid genast till en cirkulationsstörning i de nedre extremiteterna eller till ett ryggproblem. Det är ändå viktigt att känna igen symtomen, eftersom behandling i rätt tid förbättrar prognosen betydligt.
Sök dig till undersökningar på Gångkliniken om:
- Gång orsakar smärta, tryckkänsla eller kramp i vaderna, underbenen eller låren
- Symtomen tvingar dig att stanna och lindras i vila
- Du känner domningar, stickningar eller svaghet i benen när du går
- Hudens färg eller temperatur i benen har förändrats – huden kan vara blek, blåaktig eller sval
- Sår eller små skador på benen läker dåligt
- Din gångsträcka har blivit tydligt kortare under månader eller år
- Du har vilosmärta i benen på natten
Särskilt om din gångsträcka har blivit tydligt kortare eller om du har ständig smärta i benen även i vila är det viktigt att snabbt söka sig till undersökningar. Obehandlad artärsjukdom kan framskrida till ett allvarligt skede med vävnadsskador och risk för kallbrand i tår eller fot, vilket ofta kräver amputation.
Gångkliniken på Aava – helhetsinriktad undersökning och behandling
Aavas Gångklinik är en multiprofessionell servicehelhet som är utformad särskilt för personer med gångsvårigheter. På Gångkliniken kombineras expertis inom kärlkirurgi, internmedicin och ortopedi så att du får en helhetsbild av din situation på ett och samma ställe.
På Gångkliniken samarbetar:
- En kärlkirurg som bedömer artärernas skick i de nedre extremiteterna och behovet av behandling
- En ryggortoped eller neurokirurg när man misstänker en ryggrelaterad orsak bakom gångsvårigheten
- En ortoped när man misstänker att skador i leder, såsom höft, knä eller fotled, orsakar gångproblemet
- En neurolog som undersöker och behandlar sjukdomar i centrala nervsystemet bakom balansproblem
- En internmedicinare eller kardiolog som bedömer den bredare riskprofilen för artärsjukdom och behandlingen av hjärt- och kärlsjukdomar
- En reumatolog när man misstänker inflammatorisk muskel- eller ledsjukdom
- En fysioterapeut som handleder träningen och stöder återhämtningen av funktionsförmågan
Det viktigaste med Aavas Gångklinik är att du inte behöver förklara dina symtom på flera olika ställen. Vi samlar informationen och gör upp en tydlig behandlingsplan just för dig.
Undersökning och diagnostisering av fönstertittarsjukan, claudicatio intermittens
Rätt diagnos är grunden för behandling av gångsvårigheter. På Gångkliniken framskrider undersökningarna systematiskt, och vi använder moderna avbildnings- och mätmetoder.
Inledande intervju och klinisk undersökning
Fysioterapeuten kartlägger dina symtom, hur länge de har pågått, hur lång sträcka du kan gå och andra hälsouppgifter. Vid den kliniska undersökningen kontrolleras blodcirkulationen i benen, hudförändringar, pulsar och neurologiska fynd.
ABI-mätning, det vill säga ankel-armindex
ABI-mätning, eller ankel-armindex, är en enkel och smärtfri screeningsmetod där blodtrycket mäts vid ankeln och överarmen. Förhållandet mellan resultaten visar hur väl blodet flödar till de nedre extremiteterna. Ett lågt ABI-värde tyder på artärförträngning.
Ultraljud och duplexultraljud
Vid ultraljudsundersökning av artärerna ser man var förträngningarna finns, hur stora de är och hur de påverkar blodcirkulationen – utan strålning. Duplexultraljud kombinerar avbildning av kärlens struktur med mätning av blodflödet.
Magnetkameraundersökning
För att bekräfta förträngning av ryggkanalen görs en magnetkameraundersökning av ländryggen. Vid behov kan magnetangiografi också göras som fortsatt undersökning vid misstanke om artärrelaterad claudicatio. Den ger en noggrann bild av artärernas anatomiska situation och styr särskilt planeringen avoperativ behandling.
Blodprov
Laboratorieprov används för att utreda kolesterol, blodsocker, njurfunktion och inflammationsvärden. Dessa ger information om den samlade risken och styr planeringen av läkemedelsbehandling.
Behandlingsalternativ vid claudicatio intermittens
Behandlingen av gångsvårigheter är alltid individuell och beror helt på orsaken och svårighetsgraden. Målet med behandlingen är att återställa funktions- samt gångförmågan, lindra symtomen och förhindra att sjukdomen framskrider.
1. Läkemedelsbehandling
Målet med läkemedelsbehandlingen är att kontrollera riskfaktorer för artärsjukdom och förbättra blodcirkulationen. Läkaren kan bland annat ordinera läkemedel som sänker blodtryck, kolesterol och blodsocker.
2. Gångträning – en effektiv och ofta underskattad behandling
Gångträning är förstahandsbehandling vid artärrelaterad, det vill säga vaskulär, claudicatio intermittens. Regelbunden, handledd gångträning utvecklar sidocirkulationen i artärerna och kan betydligt förlänga den smärtfria gångsträckan och förbättra livskvaliteten. Träningen ska vara regelbunden och progressiv, och fysioterapeuten har en central roll i handledningen.
3. Invasiva åtgärder
Om åderförkalkningen framskrider kan en invasiv åtgärd bli aktuell. Beroende på förträngningarnas läge och karaktär kan man använda ballongvidgning eller öppen kirurgi.
Vid en kärlkirurgiskingrepp förs en tunn kateter med en ballong via ett stick i ljumsken till det förträngda området i pulsådern. Ballongen blåses upp så att kärlet öppnas. Detta kallas ballongvidgning eller PTA, percutaneous transluminal angioplasty. Åtgärden görs ofta i lokalbedövning. Vid behov placeras också en stent, ett litet metallnät, i förträngningen för att hålla kärlet öppet.
Vid öppen kirurgi kan man göra en endarterektomi, det vill säga avlägsna artärens innersta skikt. Ett annat alternativ är bypassoperation, där en ny väg för blodflödet skapas förbi tilltäppningen med hjälp av antingen patientens egen ven eller ett syntetiskt kärlgraft.
Ibland kan man också använda en kombination av dessa två metoder, en så kallad hybridåtgärd, där både öppen kirurgi och en endovaskulär PTA-åtgärd görs under samma ingrepp.
I Finland utförs invasiva åtgärder för aterosklerotisk sjukdom på offentliga sjukhus.
4. Livsstilsförändringar – behandlingens hörnsten
Livsstilsförändringar är en nödvändig del av behandlingen vid sidan av alla andra behandlingsformer. Att sluta röka är den viktigaste enskilda åtgärden som patienten själv kan göra. Det bromsar sjukdomens utveckling betydligt.
Livsstilens betydelse vid behandling av gångsvårigheter
Livsstilen har en central betydelse vid behandling och förebyggande av gångsvårigheter, särskilt problem som beror på arteriell blodcirkulation. Hälsosamma levnadsvanor bromsar inte bara sjukdomens utveckling, utan kan också förbättra situationen avsevärt.
De viktigaste livsstilsrekommendationerna är:
- Rökstopp: Rökning är den starkaste enskilda riskfaktorn för utveckling och progression av artärsjukdom i benen. Att sluta röka bromsar sjukdomsförloppet betydligt.
- Regelbunden motion: Särskilt handledd gångträning är en central del av behandlingen.
- Blodtryckskontroll: Mindre salt, mer motion och vid behov läkemedelsbehandling.
- Kolesterolvärden i balans: Hälsosam kost och vid behov läkemedelsbehandling.
- God behandlingsbalans vid diabetes: Kontroll av blodsockret skyddar blodkärlen.
- Viktkontroll: Normalvikt minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
- God fotvård: Särskilt för personer med diabetes är kontroll och hygien av fötterna viktigt för att förebygga vävnadsskador.
Vem har nytta av Gångklinikens tjänster?
Gångkliniken passar alla som har nedsatt gångförmåga, oavsett om bakgrunden är en cirkulationsrelaterad orsak, en hjärt- och kärlsjukdom, ett problem i stöd- och rörelseorganen eller en neurologisk orsak.
Gångkliniken är särskilt för dig om:
- Gång orsakar smärta eller trötthet i benen
- Din gångsträcka har blivit tydligt kortare
- Du har diabetes, högt blodtryck eller högt kolesterol i kombination med benproblem
- Du röker eller har tidigare rökt och har symtom i benen
- Du redan har konstaterad artärsjukdom eller har genomgått en kranskärlsåtgärd
- Åldersrelaterade förändringar har försämrat din gångförmåga
- Du vill ta reda på vad dina gångsvårigheter beror på och vad man kan göra åt dem
På Aavas Gångklinik möter du experter som lyssnar på dig och ser på din situation som en helhet. Du behöver inte veta på förhand vad dina symtom beror på – det tar vi reda på tillsammans.
Vanliga frågor
Vad betyder fönstertittarsjukan, claudicatio intermittens?
Claudicatio intermittens är ett symtom där gång orsakar smärta, tryckkänsla eller kramper i de nedre extremiteterna, vanligen i vaderna eller underbenen, så att man måste stanna och vila fönstertittarssymptom. Smärtan lindras i vila men återkommer när man fortsätter gå. Claudicatio intermittens kan bero på försämrad arteriell blodcirkulation i de nedre extremiteterna, så kallad vaskulär claudicatio, eller på förträngning av ryggradskanalen, så kallad neurogen claudicatio.
Hur långt är det normalt att kunna gå innan smärta uppstår?
Normalt kan man gå flera kilometer utan smärta i de nedre extremiteterna. Vid claudicatio intermittens varierar sträckan innan smärta uppstår från cirka hundra meter till flera kilometer, beroende på hur omfattande tilltäppningarna i artärerna är. När symtomen börjar redan efter några tiotal meter kan det vara aktuellt att bedöma behovet av invasiva åtgärder.
Hur diagnostiseras fönstertittarsjukan, claudicatio intermittens?
Diagnosen bygger på symtomhistoria, klinisk undersökning och olika mätningar. Den viktigaste screeningsmetoden är ABI-mätning, det vill säga ankel-armindex. Vid misstanke om artärrelaterad sjukdom är förstahandsundersökningen duplexultraljud. Vid misstanke om ryggrelaterad sjukdom är förstahandsundersökningen magnetkameraundersökning.
Kan fönstertittarsjukan, claudicatio intermittens behandlas utan operation?
Ja, i många fall. Vid artärrelaterad claudicatio är handledd gångträning en mycket effektiv behandlingsform som kan förbättra livskvaliteten och den symtomfria gångsträckan betydligt. Läkemedelsbehandling används för att kontrollera riskfaktorer. Vid lindriga eller måttliga symtom räcker konservativ behandling ofta bra. I svårare fall kan ballongvidgning, öppen operation eller en kombination av dessa behövas. Även vid ryggrelaterad claudicatio lindras symtomen hos många med hjälp av gångträning, och invasiv operation behövs inte.
Vad är skillnaden mellan vaskulär claudicatio och ryggrelaterad claudicatio?
Vid vaskulär claudicatio börjar smärtan när man går eller går i trappor och lindras snabbt en stund efter att man stannat. Vid ryggrelaterad, det vill säga neurogen, claudicatio kan symtomen lindras långsammare och kräver ofta att man böjer sig lite framåt. Till exempel tolereras gång i uppförsbacke eller cykling ofta bättre än gång på jämnt underlag. Differentialdiagnosen är viktig eftersom behandlingen är helt olika.
Är claudicatio intermittens farligt?
Claudicatio intermittens är ett viktigt varningstecken. Obehandlad perifer åderförkalkning i de nedre extremiteterna kan framskrida till ett allvarligt skede med vilosmärta, hudsår eller vävnadsskador, till och med amputationsrisk. Artärsjukdom är dessutom allmänt förknippad med en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Därför är det viktigt att utreda symtomen och inleda behandling. Om spinal stenos framskrider kan också bestående förlamning uppstå, men detta är mycket sällsynt.
När ska man söka vård för gångsvårigheter?
Sök dig till fysioterapeut eller läkare om du upprepade gånger får ont i benen när du går, om din gångsträcka har blivit kortare, om du har vilosmärta i benen, om sår läker dåligt eller om du har förändringar i hudens färg eller temperatur i fötterna. Brådskande bedömning behövs om smärtan är plötslig och kraftig eller om benet är kallt, blåaktigt och smärtsamt.
Vad händer vid det första besöket på Gångkliniken?
Vid det första besöket intervjuar fysioterapeuten dig noggrant och gör en klinisk undersökning. Dessutom görs en ABI-mätning av en sjukskötare och nödvändiga blodprov tas. Utifrån dessa undersökningar bokas ett besök hos en specialistläkare, som också ordinerar eller utför den bilddiagnostiska undersökning som behövs som fortsatt utredning av dina symtom.
Så bokar du tid till Aavas Gångklinik
Gångsvårigheter lönar sig alltid att utreda, eftersom tidig undersökning och behandling förbättrar prognosen betydligt. Du kommer enkelt till Aavas Gångklinik:
Boka tid på nätet: Gå till aava.fi och boka tid till Gångklinikens fysioterapeut. Berätta i samband med tidsbokningen om dina gångsvårigheter, så hänvisas du till rätt expert.
Ring vår tidsbokning: Du kan också ringa Aavas tidsbokningsnummer 010 380 3838. Vi hjälper dig att hitta en lämplig tid och rätt expert.
Företagshälsovård: Om du har företagshälsovård hos Aava kan du också boka tid via företagsläkare eller företagshälsovårdare. De bedömer situationen och hänvisar dig vid behov till Gångklinikens vårdkedja.
Kom ihåg: du behöver inte veta på förhand vad dina symtom beror på. Ta kontakt, så hjälper vi dig i rätt riktning. Du är viktig, och dina gångsvårigheter förtjänar en sakkunnig utredning.
Associerad tjänster på Aava
Gångkliniken anknyter till flera av Aavas tjänster. Läs också mer om: